*AGGE*

Ni som inte alls är bekanta med inläggets rubrik kan se filmen längst ner i detta inlägg. Den är 30 minuter lång. Om ni inte orkar se den så är det ingen idé att ni läser det här inlägget.

---

Jag började titta på den här filmen för 2 dagar sen. Jag såg ett par minuter innan jag tappade intresset och sysselsatte mig med annat. "Orka se en film på 30min liksom" tänkte jag. När 20 vänner på facebook igår hade delat klippet kände jag mig tvungen att titta. Alla verkade så fascinerade av filmen. Sagt och gjort, jag såg hela klippet, rördes av det och kände att jag ville delta i kampanjen. Jag skrev min namnunderskrift på deras hemsida och var nära att beställa deras "kampanj-kit" för 30 dollar. Det blev inte av igår, men jag hade planer för att göra det inom kort.

 

NU dyker det upp inlägg och artiklar lite här och var på nätet som går emot denna kampanj. Fakta, mer eller mindre styrkt av källor, som talar för att hela kampanjen är korrupt, att pengarna går till Kony själv eller idéer om att det är USA som vill in i Uganda då de har framskridande planer på att borra olja. Igår var jag helt övertygad, nu vet jag varken ut eller in.

Efter att ha sett klippet igår fick jag en känsla av att vi människor tillsammans kan förändra den här världen. Tänk hur många fler laglydiga och goda människor det finns i världen jämfört med onda, mördande och korrupta ledare och övriga människor. Det är klart att det finns resurser och manskap att göra en skillnad, men hur svårt är inte det att styra upp en armé mot världens orättvisor på miljoner eller miljarder människor? Nu för första gången känns det möjligt då det här klippet nått ut och berört så många. Den har gett mig hopp om att mänsklighetens existens för framtiden kan säkras.

Denna känsla av hopp finns kvar inom mig, men om budskapet med filmen nu skulle vara vilseledande och att dom inte alls lagt fram den informationen som ligger bakom projektet så faller korthuset samman. Då betyder det bara att andra dåliga människor försöker göra landvinningar.

---

Ska man inte kunna lita på någon längre? Jag skänker knappt pengar till uteliggare på stan längre då det har blivit så många som ligger i sina sovsäckar längs Stockholms stora gator. Plötsligt finns dom överallt, hur gick det till? Hellre köper jag en "Situation Stockholm" då och då, eller stoppar pengar i en välgörenhetsbössa, men frågan är om man ens kan lita på dom? I ett samhälle där människor försöker utnyttja andra människors samvete och medlidande för att tjäna pengar; är det konstigt att man blir cynisk?

---

Man ska inte ta ut något i förskott, men jag hade mina skäl till att vara orolig för att jag faktiskt skulle insjukna. Jag mår väldigt bra idag, efter ca 12 timmars sömn. Kanske var det vad som behövdes för att slå tillbaka angreppet jag tror mig känt av igår inom mig. Det är för tidigt att ta ut den här segern redan nu, så jag lägger ärendet på is i avvaktan på att det värsta ska hända. Nu är det superväder, så när frukosten processerats ska jag nog ta mig en liten runda i det friska senvintervädret. Peace!

Jag sa det senast i torsdags. Jag var inte den första som sa att jag varit frisk väldigt länge nu, men jag tycks bli den första som får äta upp mina ord. Jag mår inte direkt dåligt nu, men jag känner att det är påväg, kommer långsamt krypande. Jag skulle tro att jag passerat "the point of no return", och det är märkligt om det stämmer. Jag mår som sagt nästan prima i nuläget, men imorn kan det vara helt skit. Och så är hela kommande veckan förstörd. Jag hoppas verkligen att jag har fel, men det har jag så sällan så det är knappast uppmuntrande. Nejmen skämt å sido, jag tror det är min tur nu. Återkommer imorgon med facit.

Det är kul att folk engagerar sig i det jag skriver. Dock skall ni veta att jag oftast är väldigt spontan och mina ord kommer direkt från den delen av hjärnan där nya tankar föds. En del av dessa tankar går vidare till ett rum där de bearbetas, vrids och vänds på tills man på ritktigt får en bra uppfattning om vad man egentligen tycker i frågan. Med andra ord ska ni inte ta allt här på största allvar. Däremot är det ibland min avsikt att provocera lite och få folk att reagera. Aldrig kan man veta säkert varför jag säger det ena eller det andra.

Läste en dabattartikel i Svd idag om att en extra skatt ska införas på skräpmat/snabbmat. Anledningen är logisk, för mycket ohälsosam mat leder till allmän ohälsa vilket i slutändan kostar samhället pengar när dessa sjuklingar skall tas om hand. Jag ser problemet. Och självklart vill inte jag betala för folks sjukdomar som uppkommer från dåliga matvanor, precis som jag inte heller vill betala för sjukdomar som främst drabbar folk som röker. Därför tycker jag det är kanon att skatterna på nikotin är höga. Men snabbmat/skräpmat (om ändå skribenten kunde definierat vad snabb-/skräpmat är) behöver inte vara farligt så länge man inte överdriver intaget av pommes och läsk t ex. Om man dessutom tränar flera gånger i veckan så är en Big Mac & Co. då och då inget att oroa sig över. Skall det införas en extra skatt på den här typen av mat så skall det också införas skattereduktioner för folk som tränar frekvent/kan uppvisa goda blodvärden, exempelvis. Kanske kan man istället lösa hela problemet med lite blodprover. Om du har dåliga blodvärden lever du uppenbarligen ossunt, då får du pröjsa mer skatt av samma anledning som din sjukförsäkring är dyrare än en frisk persons. Ja, det blir dyrt att betala för dessa blodprover. Om vi utgår ifrån att alla människor lever osunt och får ett fett skattepålägg varje år. Sen mot uppvisande av att man själv tagit ett blodprov som visar motsatsen kan det pålägget strykas. Det provet kan man själv betala för. 200 kronor kanske?

Ja, men glad fucking jävla alla hjärtans dag då! Det är väl det enda som det pratats om den här dagen så det känns som ett lagbrott att inte ta upp det. Fyfaan. Men varför skulle det komma en sån jäkla massa snö nu också? Kan inte bara vintern dra söder ut? Jag är nöjd, behöver inge mer. Sommar nu kanske? Och en annan grej.. Hatar att kolla på Barcelona. En gång njöt jag av deras uppvisningar, men nu mår jag bara illa. Dom är fortfarande väldigt bra på fotboll, men dom får allting med sig också. Alla i laget vet hur man lurar domaren och sånt trams hör inte till. Ni som tycker att filmning är en del av sporten kan hänga er. Inte på min uppmaning, men för att ni inte alls förstår vad idrott går ut på. Kan tänka mig att det är samma personer som pumpar anabola på gymmet. Nu ska jag avnjuta det nya avsnittet av två och en halv män, i den mån det är möjligt. Det är väl rätt kul, men Sheen saknas. Den serien är troligtvis den enda platsen i vårt solsystem som han passar riktigt bra in i.

En intressant fenomen som jag upptäckt hos mig själv är hur musik kan aktivera min hjärnverksamhet. När jag sitter och slösurfar ibland så kommer jag på nån låt som jag verkligen vill lyssna på. När jag sedan sätter på den låten dröjer det inte lång tid innan jag kommer på något jag måste göra. Typ ställa in ölen i kylen, gå på toa eller något helt annat. Så när jag verkligen gillar låten jag lyssnar på så slutar det med att jag lämnar rummet innan den är slut. Det är som att man vaknar upp ur nån sorts datakoma. Märkligt, eller hur!?

Jag skulle nog inte orka med att vara politiker. Vissa små saker kräver så stora förklaringar för att folk ska förstå. (Det här inlägget har inget med förra inlägget att göra.)

Att arbeta fram tills man är 75 år känns som för mycket, det tycker nog dom flesta. Jag tycker däremot inte att man ska längta allt för mycket fram till pensionen. Jag har bara levt i 22 år och vet ju inte hur det känns när kroppen långsamt bryts ned och blir svagare och svagare. Jag har inte för avsikt att brytas ned och bli svag, mitt mål är att hålla mig i god form tills den dagen jag dör, men det var inte min poäng. Som sagt, jag tycker inte att man ska gå och längta till pensionen. Om man kan få fortsätta jobba några ytterligare år på ett jobb man trivs någorlunda med, eller åtminstone har trevliga kollegor så är väl det jättebra? Kanske på halvtid, eller iaf en eller två dagar i veckan? Risken är väl annars att man hamnar för sig själv, sitter inne hela dagarna för att man inte känner att man behövs någonstans. Det krävs disciplin för att ha kul som pensionär, och den disciplinen ser jag inte hos många invånare i det här landet. Kanske finns den hos 10-15%. Men se inte så långt fram i tiden. Med dagens samhällsproblem, t ex fetma och osunda mängders intag av alkohol så kanske man inte ens kommer upp i åldrarna som debatten handlar om. Ta det lugnt, det löser sig!

Det är fan inte svårt att köra bil!! Jag skulle nästan klara en uppkörning idag. Jag måste bara lära mig fickparkera, men det är mycket möjligt att jag redan kan det också. Jag har inte testat än.. Snart så! Snart ska jag ha mig ett leg som jag inte behöver skämmas över. Ge mig 2 månader så har jag mariginal.

Jag kan väl göra en liten uppdatering idag. Lördag den fjärde i andra tjugohundratolv. Jag har inte gjort så mycket, så det blir nog ett ganska kort inlägg. Det är ju alltid bra, för då orkar ju alla läsa det :) Annars orkar man sällan mer än de första raderna, om man nu inte finner dessa väldigt tilltalande och intressanta.

Dagens träningspass kunde inte börjat eller slutat mycket sämre. Inget pass hitills vad jag kan minnas har iaf börjat eller slutat så här dåligt. När jag kom in i omklädningsrummet för att byta om upptäcker jag snabbt att jag inte har någon tröja med mig. Jag minns att jag tänkte att jag skulle lägga ner en funktionströja eftersom jag skulle springa, men tanken ledde aldrig till aktion. Synd för mig som fick gå ut till receptionen och punga ut 250 pix för en ny tröja som jag verkligen inte behövde.

Man ska hitta något man är bra på. Något som du själv kontrollerar till 100%. Något du kan göra när du behöver komma på bättre tankar. Självklart ska det vara något du tycker är kul och/eller givande. Det kan vara allt från att måla bilder till att jonglera. Dom flesta av oss har en sån egenskap som man kan lite bättre än många andra. Vissa har ännu inte upptäckt den. Men det är grymt att kunna plocka fram den när man inte känner sig 100% taggad på vardagslivet. Att göra något man själv tycker man är bra på ger en boost i självförtroende och bidrar med energi i de mörkaste stunder.

Tillbaka från Åre sedan 2 dagar typ. Dessvärre har jag inte så mycket tankar som jag vill dela med mig av just nu och jag har en känsla av att det kommer att dröja ett tag innan den här bloggen uppdateras på nytt. Kanske en vecka, kanske en månad. Vi får se, men vill bara att mina få trogna följare ska få veta det. Respekt!